När slutresultatet inte spelar någon roll..

Helgen som var besökte jag min hemstad Söderhamn och på söndagsmorgonen innan det var dags att packa bilen och åka tillbaka till Stockholm stod sockerkaksbak på schemat. En enkel sockerkaka med rosa inslag, D tycker om att vara med i köket och att baka är ju så mycket roligare än att laga mat!

Ju mer man bakar, desto bättre blir man. Som med allt annat, man bygger upp kunskap och får en känsla för hur saker och ting fungerar. Ju mer man kan, desto mer tänker man under processen. Jag gör i alla fall det, omedvetet. Att sedan få sätta pricken över i när man "dekorerar" slutresultatet är många gånger mitt favoritmoment.

Den här söndagsmorgonen var det istället resan jag såg fram emot, inte slutresultatet. Stunderna med min systerson är värdefulla då vi bor långt ifrån varandra, att få spendera tid med honom och samtidig få baka gör nästan att tiden står stilla. Då får det bli mjöl i halva köket, det gör ingenting om fingrarna åker ner i smeten och det spelar ingen roll om kakan bli sned och vind. Det som betyder något är att vi bakar en kaka tillsammans!

Att baka med barn är något helt annat än att stå själv i köket, det säger sig självt. Min tro på att fortfarande kunna baka fast man har barn lever däremot kvar, den må vara aningen stökig men samtidigt väldigt vacker.

Tack kära syster för en söndagsmorgon jag länge kommer att se tillbaka på med ett leende på läpparna.