Focaccia

Jag har aldrig knådat deg så frenetiskt som när jag bakade detta bröd, jag trodde aldrig att den soppa som jag fick ut av receptet skulle bli mer än just en pöl med deg på köksbordet. Men med lite tålamod och knådningsteknik fick jag till slut till det. Bonusen är grym träning för armarna!

Jag är något av en brödfantast, hårt bröd som mjukt. Olika bröd ska ätas på olika vis anser jag däremot. Oftast är det riktigt smör som gäller, men detta bröd avnjuter jag helst genom att doppa det i olja, vinäger, salt och peppar. Yammy!

Jag har ett annat recept på foccaccia som jag tjatat till min av en barndomsvän, jag ska försöka lägga upp även det receptet. Svårt att säga vilket av dem jag tycker är bäst, men det andra receptet är något lättare än detta som kräver en hel del knådningsteknik.

På bilden har jag delat brödet på mitten, degen fyller upp en hel långpanna.

Ett bröd i långpanna:

50 g jäst

6 dl ljummet vatten

2 tsk salt

2 msk salt

2 msk olivolja

4 dl durumvete

9 dl vetemjöl

Garnering:

Olivolja

Rosmarin

Smula jästen i en bunke och häll över vattnet, rör tills jästen löst upp helt.

Tillsätt salt, olivolja och durumvete.

Tillsätt det mesta av vetemjölet, spara 0,5 dl till utbakningen.

Arbeta degen i 10 minuter, den ska blir lite kladdig i konsistensen.

Forma ett stort bröd och lägg på ett bakplåtspapper, jäs i cirka 60 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader.

När degen har jäst färdigt tvätta händerna och stick ner alla 10 fingrar över hela brödet (det blir nu små hål i hela brödet). 

Fyll håligheterna med önskad fyllning. Den klassiska är rosmarin och svarta oliver.

Ringla rikligt med olivolja över brödet och jäs ytterligare 10 minuter.

Ställ in mitt i ugnen cirka 20 minuter.

Låt svalna på bakgaller under duk.